Usch!

Dagen idag började med en härlig morgon och jag körde Nathalie till skolan sen hem igen och hämta Angelica o Nova. Vi lämnade henne på förskolan vid halv nio, sedan körde vi ner till stan och skulle lämna några papper på fsk men de öppnade 10, likaså apoteket... så vi fick skippa det idag. blev en fika på 7eleven innan vi körde till Lund.
11.00 var det vår tur... jag följde med angelica in och provtagningarna började....
FY FAN! Det var något av det mest påfrestande jag varit med om, sitta helt maktlös vid sidan om den man älskar och inte kunna göra något som helst för att underlätta hennes smärtor...
Tyckte så jävla synd om henne! Hon såg ju inten vad de gjorde, men det gjorde jag, blev vid ett par tillfällen alldeles illamående och kallsvettig av att se hur de stack in nålar i henne....det var ju inga "vanliga" nålar direkt....
ååå.... varför....stackars min tjeje....varför ska manbehöva genomlida sånt här?
Har vi inte satts på prov tillräckligt? VI VET VAD VI HAR OCH VAD VI VILL HA!!!!!
Behövs inte sånt här skit mer! Det räcker nu!!!!
Älskar dej gumman!!!!